+420 606 666 064 Podpora Příhlásit se

BUTIKENS UTVECKLING – 1800-1899

1800 – 1899
Självständighetens tidsålder

1800-talet representerar den första revolutionen i detaljhandelns och kundernas historia. I och med varuhusens tillkomst fick konsumenten i detaljhandeln en känsla av självständighet som länge hade varit efterlängtad, han blev herre över sin egen köpresa och fick friheten att vandra runt och utforska dessa nya stora kommersiella utrymmen, där kundupplevelsen skulle förändras radikalt för alltid.

Ta ett kliv tillbaka i tiden med vår spellista från 1800-talets varuhus!

Varuhuset: En symbol för detaljhandelns nya vision

Som ett direkt svar på medelklassens framväxt, särskilt de nya välbärgade kvinnorna i medelklassen, växte varuhusen snabbt fram i Europa och USA under 1800-talet. Köpcentrumen hade redan i slutet av 1700-talet gjort sin debut i Europa. Galeries de Bois i Paris till exempel hämtade sin inspiration från de arabiska soukerna och blev snabbt en inspirationskälla för de täckta shoppingpassager och arkader som skulle komma att växa upp över hela kontinenten, och banade väg för en ny typ av butik: varuhuset.

Harding, Howell & Co. anses i dag vara den tidigaste modellen för varuhuset och invigde sitt namngivna varuhus i London 1796. Butiken var uppdelad i olika områden och fokuserade på fashionabla kvinnors behov och önskemål. Andra tidiga butiker som senare skulle etablera en varuhusmodell var Fortnum and Mason och Debenhams.

I Amerika förändrades affärsverksamheten och de ekonomiska sektorerna dramatiskt, och tillverkning och industri gick snabbt om jordbruket som den dominerande verksamheten. Industrifabrikerna medförde nya jobb och nya levnadsstandarder, och med mer framgångsrika amerikaner följde en bredare och mer exklusiv smak. Varuhus som Macy’s, Bloomingdales och Sears började dyka upp i storstäder som New York och Chicago, och de skulle snart bli en del av det amerikanska livet och få stort inflytande.

I linje med den roll som kundupplevelsen spelar i dag så säljer dessa varuhus inte bara varor. De erbjöd demonstrationer, föredrag och underhållningsevenemang som tilltalade nya rika kunder som ville använda sin disponibla inkomst och tid på bästa sätt. Dessa storslagna inrättningar blev landmärken i snabbt växande städer, gav områden en känsla av identitet och stolthet och bjöd in konsumenten att utforska deras fantastiska utställningar, vilket signalerade en förändring från de tidigare mörka, låga emporium med lågt i tak.

Varuhuset, som fick sin näring och form av den industriella revolutionen, skulle snart radikalt förändra kundupplevelsen genom att ge konsumenten en självständighet som aldrig tidigare skådats inom detaljhandeln.

Mästare i sin egen köpresa, en revolution för kundupplevelsen

Varuhusen skapade inte bara ett helt nytt format för detaljhandeln, utan bidrog också till att göra shopping till en fritidsaktivitet där konsumenten nu hade kontroll över sin egen köpresa och den totala shoppingupplevelsen.

Detaljhandelskonsumenterna kunde nu ta på de varor som såldes och få standardiserade priser. Det var inte längre nödvändigt att be butiksinnehavare att hämta varor från hyllor bakom diskar eller från bakrum efter att ha förhandlat fram och tillbaka om priset.

Särskilt kvinnor fick plötsligt friheten att surfa och handla tryggt utanför hemmet och i männens sällskap. Med en ökande önskan om att skapa sig själv genom konsumtion började kvinnor skapa sig en egen väg i mansdominerade städer med produkter som skapades för och riktades exklusivt till dem. Många av de tidiga varuhusen grundades av draperier som förstod smaken, önskemålen och köpkraften hos den nya generationen medelklasskvinnor.

Dessutom informerades denna nya typ av köpare nu om nya produkter genom kampanjer. Vid den här tiden började de första marknadsföringsstrategierna utvecklas genom försök och misstag, t.ex. kataloger för distansförsäljning och konsten att ge säsongsbaserade rabatter. Aristide Boucicaut och hans parisiska “Bon Marché” (1852) var den främste av de tidiga marknadsföringskoncepten. Boucicaut beröms för att ha introducerat ett antal marknadsföringsinnovationer som fasta priser med tillhörande rabatter istället för det tidigare systemet med prutning på priserna, ett läsrum för männen medan deras fruar handlade, den första postorderkatalogen och säsongsreor, inklusive den “vita rean”, som utformades för att sälja lakan och sängkläder på vintern när försäljningen var låg.

Kassaregistret föds

När det gäller tekniska framsteg under 1800-talet kan vi se hur amerikanen James Ritty uppfann det första kassaregistret 1883. Ritty var salongsinnehavare i Ohio och gav uppfinningen smeknamnet “den okränkbara kassören”. Maskinen använde sig av metallknappar och enkel mekanik för att registrera försäljningen och hade en klocka som ljöd när en försäljning var slutförd.

Rittys revolutionerande uppfinning kom att underlätta kundkassan i över ett sekel, eftersom den snabbt infördes i detaljhandeln. Tidigare hade många företag svårt att hålla reda på sin bokföring och visste ofta inte om de gick med vinst eller förlust.

Tillbaka till framtiden

1800-talet kan utan tvekan sägas ha drivit på utvecklingen av butiken och revolutionerat kundupplevelsen vid försäljningsstället, vilket banade väg för det sätt på vilket vi upplever butiker idag. Bland de många sätt på vilka detta skedde är denna era mest känd för att vara autonomins tidsålder, vilket gav konsumenten en nyvunnen frihet och utlöste de första marknadsföringsstrategierna för detaljhandeln och de tekniska innovationerna som skulle göra detaljhandeln till en pionjärsektor när det gäller användningen av teknik.